Jag startade min blogg som ett enkelt verktyg för att hålla reda på mina träningsresultat, men den fick en annan betydelse efter att jag gått igenom en cancerbehandling.

Hej, läsare.

Om du söker svar på någon av frågorna;
Vad är detta för en blogg?
Varför finns bloggen?
Vem skriver bloggen?

Då är du då rätt sida nu 🙂

Vad är naturliga steg för en blogg?

Bloggen Naturligasteg började som en blogg i ordets ursprungliga mening – en dagbok. Jag skapade den för att hålla reda på mina träningsresultat. Alla händelser, små som stora, dåliga som bra. Beskrivna objektivt och osminkat. Jag har drivits av att hitta ett sätt att kunna springa på ett hälsosamt och trivsamt sätt. Under resans gång har jag provat nya prylar och tekniker som verkat lämpliga för mig. Utfallet har jag presenterat i form av recensioner. Detta finns fortfarande kvar. 2019 fick min löpning och bloggen fått en ny dimension som en del i min rehabilitering efter cancer.

Varför finns bloggen?

Jag skapade bloggen 2011. Jag hade tidigare en blogg om motionstennis. Övergången från tennis till löpning mestadels i naturen gav bloggens namn Naturligasteg.

I november 2016 ändrades förutsättningarna radikalt när jag fick veta att jag hade en cancertumör i ändtarmen. Så hela 2017 och större delen av 2018 blev en resa genom behandlingar och rehabilitering. Nu är jag tillbaka igen efter cancern, men jag har blivit av med en del av tarmsystemet och fått en del insikter i cancervärlden. Jag har ingen exakt agenda, men jag kommer att göra mitt bästa för att stötta andra som har eller har haft cancer.

Jag vill bidra till att det startas lokala grupper och mötesplatser dit alla som berörs av cancer kan komma och träffa andra för att hämta kraft och inspirations till en aktiv rehab.

Fram till 2019 har jag drivit bloggen helt med egna medel som en del av min hobby. Bloggen och löpningen är fortfarande min hobby. 2019 sprang jag i kläder som jag fick från Owayo. Det minskade mina utlägg lite, men jag ut över 10000 kronor från egen ficka på resor, startavgifter, kamera och teknik samt donationer till Cancerfondernaunder 2019.

Under 2019 stöttades Aliva Cancervårdsförsäkringar mitt initiativ. Med bidrag från Alivia kunde priset för insamlingströjorna subventioneras så att fler kunde passa på att köpa tröjorna och säljas till förmån för cancerfonderna vid Växjö Marathon.

Vill du eller ditt företag vara med att stötta?

Bara hör av dig så resonerar vi igenom vad som är möjligt.. Detta är fortfarande en helt ideell verksamhet som inte genererar någon inkomst.

Vem skriver bloggen?

Jag är en 45årig motionslöpare. Jag har en brokig idrottsbakgrund på lägre nivå som både spelare och tränare i innebandy och volleyboll. I huvudsak har jag spelat BeachVolleyboll. Jag tyckte det var förbannat roligt, men min bristande längd bidrog till stor del till att jag sällan lyckades mig förbi förbi kvalet och in i slutspelet. 1999 fick jag lägga ner beachvolleyn på grund av kroniska hälsmärtor.

Av en slump köpte jag ett par Vibram Fivefingers 2009. De botade mina sedan 1999 “kroniskt” skadade fötter och knän och gjorde att jag kunde börja springa. Idag är jag fri får de gamla smärtorna i hälarna och knät. Som bäst sprang jag cirka 30 kilometer fördelat på två till fyra rundor fram till hösten 2016. Då fick jag cancerdiagnosen. 2017 och 2018 blev rehabår med fokus på att lämna sjuksängen, börja gå och sen kunna springa igen.

Kort om mig som löpare

En typisk runda är mellan 8 och 12 kilometer lång och jag har som längst sprungit lite över tre mil. Favoritunderlaget är släta stigar av löv eller trampad jord. Jag gillar inte att springa på asfalt och jag är värdelös på väldigt steniga och knöliga stigar. Jag springer absolut mest i Fivefingers, men även i andra minimaliska löparskor.  Löpning för mig är motion. Jag trivs bäst när jag mal på i lagom tempo, solen skiner och fåglarna kvittrar. Tyvärr har jag också ett alterego. En slags löparhulken som bor i mig. Hipp happ dyker tävlingsmonstret upp. När monstret tar över finns inga gränser. Då kan jag få för mig dumheter som att springa ikapp med cyklister till exempel. Dessa tokiga påhitt slutar tyvärr ibland med att jag drar på mig diverse småskador.

Naturliga steg mot cancer

Jag är i grunden samma person, men formen tog en dipp ner till den absoluta nollpunkten i samband med cancern så nu har jag hittat ett nytt mål med löpningen. När magen tillåter kommer jag att försöka vara med i så många offentliga sammanhang som möjligt. Jag hade önskat att jag själv kunnat behandlas med immunförsvarsterapi i stället för kirurgi. Det vore kul att få uppleva någon typ av icke destruktiv terapi kan bli standard för att behandla de flesta former av cancer så att färre drabbas av kroniska följdverkningar.

Mer om kampanjen springmotcancer.se