Jag har tagit upp ämnet tidigare, men det var tack och lov länge sedan. Idag hände det igen. Jag sprang hade precis sprungit min kvällsrundan och avslutat med en snabb sista kilometer. Då kommer det en Sankt Bernardshund lufsade mot mig över ängen. Ingen ägare syns. Hunden har en boll i munnen och verkar inte direkt aggressiv, men jag trivs inte med hundar så jag blir direkt obekväm med situationen. Då hör jag ägarna ropa. Kom, hit. Hit, dumma hund. Nu är du olydig…

Hunden ignorerar ägarnas rop från andra sidan ängen över femtio meter bort och lufsar fram till mig. Jag försöker ignorera hunden och går vidare på stigen hemåt. Hunden gör ett halvt varv runt mig och går till min förvåning rakt in i vänster knä och knuffar till mig med skuldran. Jag fortsätter jag fram och ignorerar hunden medan ägarna ropar allt mer frenetiskt och ilsket på hunden. Hunden släpper bollen vid sidan av stigen och gläfser till lite. Ska jag gå ut på ängen och kasta iväg bollen långt som fan och hoppas bli av med hunden? Då kommer den antagligen sättande efter mig igen med bollen om den hittar den. Nä, jag bestämmer mig för att bara gå vidare och hoppas att hunden fattar hinten om att jag inte vill leka.

När jag gått några steg till kommer hunden upp på mig högra sida och det drar till lite. Jag tror först att den knuffat till mig med pannan. Men förstår av snärten när den släpper att den bitit tag runt fickan med mobilen på låret. Jag fortsätter gå och hunden cirklar runt mig ett par varv till innan den ger upp. Jag vet inte vad jag skulle gjort, men jag är så trött på hundägare som inte har koll på sina hundar.