Jag är inte bra i medgång. När saker och ting bara flyter på slappnar jag av och gör onödiga misstag. När jag spelade beachvolleyboll och vi hade ledning och flyt brukade jag göra slag och tekniker i medgång. Stajla till det istället för att bara plocka enkla poäng. Det kostade ofta poäng och ibland även hela matchen. Senaste veckorna har min mage funkat bra. Jag tror att det beror på att jag konsekvent druckit en CocaCola om dagen. Ja, jag vet att Cola har en del andra minusposter. Nej, jag är inte sponsrad. Men det verkar helt enkelt som att Cola stabiliserar min mage och gör det möjligt för mig att äta gräddigare rätter än annars. Så eftersom jag hamnat i ett positivt flow och det var 28 grader varmt åt jag en tallrik glass och gav mig sen ut på en löprunda.

Jag drog på mig den enda kepsen som var fuktig efter fyra timmars torktest i solen och började springa lite stilla på den heta cykelvägen in mot city. Valde medvetet den hetast möjliga vägen för att känna om kepsen som jag doppat i vatten fyra timmar tidigare och sedan lagt i solen fortfarande skulle ha någon svalkande effekt. Jodå, den var lite fuktig och sval. Hur länge skulle den vara det?

Efter några hundra meters löpning njöt jag av känslan i att springa lätt i mina Fivefingers. Jag blir alltid lika förbluffad över hur lätt jag känner mig utan dämpade löparskor. Efter en kilometers löpning kom jag i kapp och passerade en annan löpare. Allt flöt på fint. Sneglade på klockan som visade – 6:20 min/km. Nä? Kan ju inte stämma, tänkte jag. Kollade på klockan några sekunder senare och då visade den 5:20, sen 7:10, sen 5:30… Ok, ögonblicksbilderna av tempot är lika svajjigt som någonsin. Stryd skyller på Garmin och Garmin bryr sig inte eftersom klockan är stabil utan Stryd. Slutsats – det är inte så lyckat att använda produkter som är tillägg till en annan tillverkare.

Efter fyra kilometers löpning kändes det som att kepsen tappat sin svalkande känsla. Undrar hur länge den håller sig sval direkt efter ett dopp? Kanske ska göra ett test igen med en helt nydoppad keps nu när det är varmt. Sen är jag nog redo att göra min första testvideo och presentera resultatet av vilken av mina fyra kepsar som är bäst för löpning.

Strax efter denna insikten dök en annan känsla upp. Magen började bubbla, det kändes inte bra. Oftast blir mig magen stabilare och bättre av löpning. Nu kändes det som att den blev stadigt sämre för varje steg jag tog. Vad skulle jag göra nu? Jag hade en paket pappersnäsdukar med i bakfickan på mina Fusion tights, men nu var jag på den tätaste gångleden och utan något gömställe. Skulle jag kunna kuta in på toa på kontoret om ett par hundra meter? Jag hade passerkort in, men inte nyckel till korridorerna. Så det skulle nog inte gå. Måste hålla ut en kilometer till skogen efter promenadstråken. Skulle det gå?

Försökte slappna av, försökte knipa, men obehaget i magen bara växte. Ångesten för att det bara skulle spricka upp i en syndaflod av avföring rinnande utmed benen växte för varje steg. Jag hade tur i rondellen och behövde inte stanna för bilar och sen kom jag ner i skogen. Skulle jag bara rusa rakt ut i ett tätt buskage. Nä, jag kunde fortsätta lite till för nu kunde jag vika av fort närsomhelst.

Jag sprang vidare i normal fart med plågad mage, men nu släppte paniken och hoppet om att komma hem till toa växte för varje steg. Det var en plågad kamp hela vägen, men jag klarade mig hem. Sen kom syndafloden och jag fick göra flera snabba toastopp under kvällen. Förbannade mitt övermod att äta gräddglass före löpning och drack en Cola och åt ostbågar(som innehåller mycket majs och brukar stoppa upp). Sen lugnade magen sig och det gick bra att sova en hel natt.