Nästa tisdag ska jag springa Viktorialoppet. Jag inte bestämt mig, men jag lutar lite åt att jag bara ska springa loppet och skippa filmande och vloggande.

Om jag bestämmer mig för att bara springa Viktorialoppet som en vanlig löpare skulle det kunna vara intressant att försöka springa fort, men vad är mitt max? Har sprungit milen på 48 med kamera. Viktorialoppet är 9km. Skulle 4:30 min/km i snitt vara lämplig fart? Vet inte, så för att känna lite på fart bestämde jag mig för att göra ett tusenmeterstest idag.

Eftersom vi hade gäster hemma steg jag upp, tog ett par DextroEnergySport, lite vatten och smög ut på morgonen. Startade på min vanliga plats nere vid sjön och började springa. Sprang i fem minutersfart första kilometern. I början på den andra kilometern fick jag ont på utsidan av vänster bröstmuskel nästan i armhålan. Fortsatte springa i femfart och bestämde mig för att om det fortfarande gjorde ont i bröstet efter tre kilometer skulle jag bara vända hem. Om det hade släppt så skulle jag maxa på min teststräcka som börjar i en korsning efter tre kilometer.

Jag saktade ner till 5:30 inför den tredje kilometern och efter ungefär 2,7 km släppte smärtan i bröstet. Så när jag såg korsningen till min testraka så ökade jag på farten för att få lite flygande start då jag inte exakt vet var GPSen sätter gränsen för 3000m.

Svängde vänster och sträckte ut stegen på rakan i nedförslutet. Efter typ 50 meter kollade jag farten på klockan 3:16 min/km. Ok, skulle jag öka till 3:00 och hålla det så långt jag kunde eller så av ner till 3:30 och se om jag kunde stå distansen ut? Jag behövde inte fatta något beslut. Trots den svaga nerförslutningen så hade farten dippat till 3:30 efter ett par hundra meter och pulsen dunkade och det kändes tungt i låren och rumpan. Det borde jag så klart förstått. Det är andra muskler som kopplas in när man springer fort. Det hade jag helt glömt. Det här var asjobbigt och dessutom skulle andra halvan av sträckan skulle bli uppförsbacke. Jag kämpade för att hålla farten, men efter 500 meter fanns helt enkelt inte viljan att plåga mig så hårt så jag släppte lite på tempot. Det blev som väntat riktigt jobbig att gneta på i uppförsbacken. Jag kollade klockan titt som tätt för att se när jag skulle vara i mål. När klockan visade 4km totalt så stannade jag direkt.

Efter 1000meterstestet vände jag om och tog en gåvila. Efter några hundra meter började jag springa sakta igen. Sprang i 6:30tempo och vaderna var riktigt mosiga. Det tog ungefär två kilometer innan vaderna mjuknade till lite igen. Sprang sista två km hem i 5:30fart på rätt tunga ben.

Vad gav detta testet? Nu när jag sitter hemma framför datorn och kollar loggarna konstaterar jag lite dumt nog att raksträckan enligt klockans GPS bara är 930meter. Jag borde alltså sprungit lite längre än till 4km markeringen innan jag vände. Nästa gång ska jag springa lite längre än till omslaget så att jag kan få en bättre mätsträcka. Sen noterar jag att Stryd och klockan som vanligt är ganska oeniga. Kanske dags att köpa en ny klocka och ge mig upp på 400metersbanan och göra en ordentlig kalibrering. Inte för att några sekunder hit eller dit spelar någon större roll prestationsmässigt, men det är inte roligt att springa en sträcka och vara osäker på hur lång den var. Dagens resultat för den snabbaste 1000metersdelen enligt Strava var 3:59. Sämre än vad jag hade tippat inför, men inte alls oväntat med tanke på hur tungt det kändes sista tredjedelen. Och jag gav onekligen järnet för pulsen peakade i 188bpm. En annan intressant observation var att jag hade en frekvens på 190 steg per minut när jag sprang som snabbast. Steglängden och spänsten är nog den hämmande faktorn.