Nu har jag äntligen lyckats komma upp till Tipshallen och springa på en av tiderna för Allmänhetens löpning. Rättare sagt det var för ett par dagar sedan, men jag har snickrat och byggt om hemma och haft datorn nerpackad och inte kunna skriva ner det i bloggen förrän nu.

Det första som hände när jag klev ut från bilen utanför Tipshallen var att jag mötte en gammal löparbekant på parkeringen. – Kul, nu får jag lite sällskap, tänkte jag. Men fel, han skulle på en annan grej i hallen bredvid. Tipshallens huvudentré är nog bland det ogästvänligaste och tristaste jag vet. En hel rad intetsägande grå dörrar följt av ett tomt, kallt och halvskumt utrymme innan man kommer in i hallen. När man väl kommer in i hallen blir det ljusare och trevligare.

Stod ett en liten stund och funderade på var jag skulle byta om och om jag var ensam när det kom två killar i mysbyxor springande i hög fart på löparbanan. De såg lite för stora och för kraftiga ut för att vara elitlöpare och det kändes som att de sprang i typ 3:30 min/km så jag blev lite förvånad. Sen gick jag upp på läktaren och la min påse med vattenflaska och jacka på en bänk. Gick ner igen och letade lite efter någon markering att ha som startpunkt. Hittade en markering för 1000 och för 800, sen 120. Förstod inte systemet och gick tillbaka för att helt enkelt börja vid läktarsektionens uppgång. När jag höll på att slå på löparklockan kom två killar i löpartights och blåste förbi ganska hög fart igen. De såg mer löparaktiga ut och kändes som att de kanske kunde hålla sub fyra på en längre distans. Sen kom killarna i mysbyxor och öste förbi igen, men de tvärstannade strax framför mig. Aha, intervaller!

Jag började springa sakta, typ 5:45 min/km kanske, men min löparklocka går inte att lita på inomhus så jag slog på timern på mobilen för att ta tid på totalen istället och sen räkna ut sträckan efter någon varvmarkering.  När jag kom ut från tunneln under läktarens långsida till kortsidan blev jag omsprungen av en löpare i blått i fullt blås. Kändes nästan som att jag stod still så jag ökade farten en aning. När jag kom ut på nästa kortsida såg jag att några fotbollspelare med tröjor från det lokala gymnasiet lattjade lite vid ett mål. När jag passerade entrén i hörnet kom det in en äldre löpare och lite längre fram under läktaren sprang jag förbi en dam som tränade i en rullstol. I slutet på varvet kände jag mig varm och bestämde mig för att ta av mig jackan efter varvet.

Sagt och gjort så joggade jag upp på läktaren och stoppade jackan i påsen. Sen ner igen. När jag kom ner stannade intervallkillarna i mysbyxor precis framför mig och strax efter blev jag omsprungen av de blåklädda en efter en. Efter det varvet såg jag inte mysbyxintervallarna mer, men ett varv senare blev jag omsprungen av den äldre mannen på en långsida. Han sprang fort. – Det var tusan vad alla springer intervaller, tänkte jag. Men jag hade tänkt springa en längre sträcka och lät mig inte lockas in i nåt intervallkör.

Så fortsatte det varv efter varv. Jag lufsade på, intervall löparna passerade mig ibland,någon gång passerade jag damen i rullstolen. Vad som var mer förvånande var att fotbollskillarna fortsatte att lajja. Jag trodde först att de väntade in en träning, men kanske var de bara där för att hänga. Efter tretton varv tyckte jag underlaget börja kännas lite svampigt och vaderna började stelna lite. Oväntat. Jag trodde att det skulle vara perfekt och lättsprunget eftersom det arrangerades 24 timmars här nyligen. För varje varv kände jag mig segare och segare i vaderna och när den äldre mannen under mitt 18e varv sprang förbi mig i slutet på en långsida för att sedan sakta ner så att jag nästan gled ikapp honom på kortsidan bestämde jag mig för att byta plan.

Jag bestämde mig för att bara springa 20 varv idag och de sista tre skulle jag springa i högre fart. Om jag siktade min mig på att springa i typ 4 fart, skulle vi hålla samma snitt då? Jag ökade och tog mycket riktigt in kraftigt på honom på kortsidan. Tog först in lite i början på långsidan också, men han ökade mot slutet på långsidan och gled ifrån. Det mönstret höll i sig, men jag tog stadigt in lite på honom för varje varv och när jag klev av efter 20 varv så var jag bara någon meter bakom.

Mobilen hade gått in i skärmlås och jag fumlade säkert minst en halv minut innan jag slog av timern på 40 minuter blankt. Så om jag räknar med 39:30 och går efter att det på webben står att hallens varv är 375 meter långt snittade jag 5:16 min/km. Men jag vet att jag ökade mitt tempo mycket på slutet. Nu är det tyvärr inga allmänhetens tider i julhelgen, men om jag kommer dit mer igen efter helgen får jag testa ett annat upplägg för att klocka mina tider bättre.

Summering. Det var några till som sprang under de 40 minuter som jag sprang mina 20 varv, men det var nog totalt under 10 personer. Synd, hade känts lite festligare om det varit fler. Bortsett från ett fotbollsmål som var lite i vägen under ena läktaren och att banan var lite sliten och hade gropar på ett par ställen så var det jättebra förutsättningar.