Just nu skulle jag enligt planen vara ute och springa en kort runda för att fullborda veckans mål med tre pass, men nu sitter jag och skriver detta. När jag sprang igår hade jag en svag förnimmelse av stelhet och smärta i vänster knä hela rundan. Jag filosoferade kring hur jag skulle bedömma det och kom fram till att oavsett om jag hade en skala från ett till fem eller ett till tio skulle jag sätta en etta. Det var den lägsta formen av smärta jag kunde registrera och inget som skulle leda till nåt problem. Jag hade fel, rejält fel. Några timmar efter löprundan stelnade knät till totalt. Har gjort ont och varit jobbigt att ens gå här hemma sedan dess. Att gå till vallokalen en kilometer bort var en liten utmaning faktiskt. Nu börjar det släppa, men jag får helt enkelt konstatera att även en liten känning kan utvecklas till ett problem i alla fall på kort sikt.