Ingen träningsvärk och fint väder lurade ut mig på en liten runda idag. Sprang stillsamt iväg, men kände det ändå tungt i lungorna efter en km på 6 minuter så jag vände tillbaka. Var sliten, men inte helt slut när jag passerade min startpunkt så jag bestämde mig för att springa några hundra åt andra hållet och vända också.

Det blev tyngre och tyngre, men jag vände inte förrän efter 500 meter. Klockan visade tempo strax över sex minuter då. Det retade upp mig lite så jag gav mig fan på att kämpa för att komma under 6 minuter på sista sträckan. Gav verkligen precis allt jag hade på avslutningen och låg och flämtade en lång stund på “målsnöret”. När jag kom hem nu och laddade upp rundan till dator ser jag till min glädje och stora förvåning att jag lyckades pressa mig ner till 5:30 och att rundan som helhet blev tre kilometer på 17 minuter. Lyckades även pressa upp pulsen till 190 bpm så idag gav jag verkligen allt på slutet.

Vägen till bra form är lång, men det är en stadigt positiv trend och det är kul.