Nä, jag har inte varit på nordpolen, men igår var jag på Stadium Outlet för att köpa fotbollstrumpor till sonen. Då hittade jag också några billiga löparstrumpor av märket Ola Skinnarmo. De var i ull och såg rätt bra ut så jag högg ett par. Det var också det enda som hade löparanknytning igår för jag utnyttjade motionärens privilegium – att skita i ett pass när man inte har lust.

Idag har dagen också varit full med aktiviteter, men så här på kvällskvisten fick jag en lucka. Så jag drog på de nya skinnarmostrumporna för en testrunda. Märkte omgående att de var annorlunda än alla andra strumpor jag har. De har liksom en liten kudde längst upp bakom hälen. Det fick mig att minnas att jag brukade få skavsår ungefär där av mina Minimus Trail förut. Aha! De kanske kan passa ihop tänkte jag och tog mina Minimus.

Passade även på att testa min tighta tröja från Gore. Den får mig att se ut som en gravid padda så därför har jag inte vågat visa mig i den tidigare, men så här i skymningen kunde den passa.

Stack iväg mot Bokhultet. Kändes avslappnat och bra direkt. Det är något mer Minimus Trail som får mig att känna mig lätt i steget. Första fyra kilomterna bort till Kalahöjden gick på 5:09 i snitt och 155 bpm i puls. Sen tog jag ett normalvarv på 5:30 följt av ett snabbt varv på 4:56 runt Kalahöjden. Sträckan tillbaka gick på snitt 4:50. Snittet hyfsades till av att den avslutande kilometern gick på 4:05. Glädjande nog peakade pulsen inte riktigt för jag låg på 177 bpm som max. Bra för en dag som gått i allergins tecken med nysningar och kliande hals p.g.a. alla fröande växter.