Var väldigt seg i vaderna igår så jag har gått med vaderna i kompressorerna i dag. Tyckte vaderna kändes rätt bra när jag skulle köra sonen till fotbollsträningen. Tog bilen bort till Vaistorpet under tiden han tränade och satte iväg i trestugespåret. Först gick det nästan fortare än vad jag hade balans till i den branta nedförsbacken, men sen hittade jag normalfarten. Snittet för de första småkuperade kilometrarna i mestadels nedför gick på 4:50 min/km i snitt. Sen kom den mestadels brant stigande tredje kilometern och sänkte farten till 5:14 och höjde snittpulsen till 166 bpm. Vaderna blev också betänkligt tunga och jag började fundera på om jag vekligen skulle hinna med att springa 11 km under timmen på tunga ben. Medan jag funderade på detta lyckades jag som vanligt springa lite fel. Mitt lokalsinne funkar inte i Fyllerrydsskogen. Den här gången var det dock till min fördel. Jag missade att fortsätta över en bilväg och min improviserade rutt kortade av rundan.

Den fjärde kilometern gick mestadels nedför, men vaderna kändes ändå tunga. Sen blev det en kamp för att hålla mig i närheten av 5 min/km under de följande kuperade kilometrarna. Lät benen stappla på så fort jag vågade i nedförsbackarna och gnetade mig uppför. I de brantaste stigningarna på den åttonde kilometern hade jag god lust att stanna och gå. Farten hade sjunkit till 5:20 och pulsen var uppe i 175 bpm. Var inte heller riktigt säker på var jag befann mig på banan och började misstänka att jag inlett ett nytt varv. Då såg jag en skylt som visade mindre än en kilometer till Vaistorpet och humöret steg. Jag har varit seg och stel i vaderna flera pass nu, men det här var det tyngsta av dem alla. Hade inte mycket kvar i vaderna efter dagens 9 kilometer på 45:57. Under de sista kilometerna högg det även till lite i höger skenben vid enstaka tillfällen när jag sprang fort i nedförsbackarna. Sprang dagens runda med vadkompressorerna på och det kändes precis lika segt som passen utan. Med det känns bra att ha dem på hemma när jag inte springer så kanske gör de lite nytta.

Jämförde med första gången som jag sprang rundan. Det var i december 2011. Den gången sprang jag fel så rundan blev 12 km. Jag hade betydligt mindre mil i benen då, men på ren vilja lyckades jag plåga mig fram till en snittfart på 5:20 för att inte missa grabbens innebandymatch. Dagens snittfart för drygt 9 km var 5:06.