Fick en jätteportion nudlar med biff till lunch. Orkade inte ens sätta i mig hela. Sen blev det en rejäl chokladglass också. När jag kom hem fick jag pastagratäng till kvällsmat. Sen somnade jag jämte bäbisen. Vaknade upp och segade mig iväg för att springa. Kunde inte riktigt bestämma mig för runda och tänkte att jag kunde gå ut lite tuffare än vanligt och kanske springa kortare idag. Lämnade musiklurarna hemma för att kunna springa utan sladdtrassel. Siktade på 4:30 fart på första kilometern. Utan lurarna hörde jag inte riktigt vad jag höll för fart. Det blev 4:48 och kändes jobbigt fast pulsen aldrig gick över 158 bpm. Kändes lite konstigt i höger knä också. Obehaget i knät släppte på andra kilometern, men det kändes lika allmänt jobbigt och farten sjönk till 5 min/km för andra och tredje. De tre efterföljande kilometerna på stigarna i bokskogen gick på snitt 5:20, snittpulsen höll sig under 160 bpm. Trots den inte allt för höga pulsen kändes det som att jag inte skulle orka öka farten. Bestämde mig ändå för att plåga mig på de sista två kilometerna hem. Kom ner på 5 min blankt och fick upp pulsen i 161 på den sjunde. På den sista kilometern lyckades jag plåga mig till ett snitt på 4:39 och avsluta i 3:53-fart på slutet. Pulsen peakade till slut på 176 bpm.

Jag har alltid varit trögstartad, men idag var jag verkligen seg. Hade jag fått i mig för mycket mat eller satt powernapen kvar i kroppen? Tror jag skippar djupare analys av den här rundan och loggar det som ett mediokert pass till skogstunneln på 7,8 km bara.