Spring mot cancer

Steg för steg, en löpares kamp mot cancer

asfalt, Fyllerydsskogen, kalsonglöst, kompressionskläder, Löpning, Nathan Speed 2, pulsmätning, Terränglöpning, träningsdagbok, vadkompression

Trött i värmen på 90vägen

Passade på att springa en runda samtidigt som grabben skulle träna fotboll. Siktade på en runda i motionsspåren i Fyllerydsskogen idag. Trodde jag skulle hitta dit utan större problem. Först fick jag springa 1,5 km i vägrenen på motorvägen. När jag kom fram till kanten av Fyllerydsskogen drog jag rakt in på första bästa stig i riktning inåt för att stöta på de riktiga spåren. Efter typ 50 meter blev stigen ett traktorspår, sen en stig igen, sen en träsk, en bröt med nedfallna träd, ett dike och en stenig brant. Det gick förfärligt sakta för jag fick både gå och klättra. Sen fick jag bröta igenom lite lingonris och annat innan jag kom ut på asfalterad cykelväg och kunde orientera mig. Därifrån hade jag 200 meter till det riktiga spåret. När jag kom in i spåret prickade jag den allra tyngsta uppförsbacken. Det var hett och jag kände mig helt matt och tung.

När jag kom fram till Vaistorpet efter bara 3,3 km löpning var jag trött och kände inte att jag behövde springa mer. Kollade GPSen och såg att jag kunde springa på en mindre bilväg och sen ta motorvägen och undvika att bryta mig rakt igenom snåren igen. Valde den vägen tillbaka. Återvägen var 1,9 km lång, enklare och helt och hållet på asfalt. Kollade inte på varken puls eller tider när jag sprang. Nu när jag kollar datat i efterhand ser jag att jag bilarna drog upp farten i början för jag sprang första kilometern på 4:20 och andra och tredje i snårskogen gick i snitt på 5:30 min/km(även om det fanns partier på 8 min/km). Pulsen låg ofta på snitt upp mot 170 bpm. Inte så förvånande att denna inledning tog sin tribut i hettan. Den tröga och långsamma återvägen gick sen på snitt 5:25 min/km och i snittplus 162. Ingen höjdarrunda, men nu vet jag vilken väg jag ska ta nästa vecka. Asfalt utan “genväg” genom skogen!

IMG_3722Testade mina nya vadkompressions”hylsor” som jag hämtade ut från Ica idag. Kräver fler testrundor innan jag uttala mig om deras effekt, men de var bekvämare att få av och på sig än Adidas-hylsorna från grabbens benskyddspaket. So far so good alltså. Försändelsen hade levererats i ett totalt söndermanglat paket, där även innehållet var skadat dammigt och skitigt. Undrar hur den försändelsen färdats.

2 Kommentarer

  1. Smart att passa på när barnen är aktiverade 😀

  2. Hade jag inte varit så skadekänslig att jag kunnat springa två dagar i rad hade jag inte behövt ta till sådana här knep, men för mig fungerar det bäst att springa var tredje dag och när det är dags så gäller det att pressa in det på den dagen.

Kommentera

Tema av Anders Norén