Efter helgens småömmande benhinnor har jag haft uppehåll ett par dar. Mot min vilja skriver jag detta på min iPhone eftersom jag håller på att bygga om familjedatorn. Så dagens inlägg blir kort. Det var minus fem och mörkt när jag lämnade datorbyggandet för en löprunda. Min nioårige son tyckte det verkade spännande att springa med pannlampa och så ville han prova sina nya skor. Tyvärr hittade vi bara riktiga klumpeklossar i hans storlek i affärerna, men han var nöjd ändå.

Vi gav oss iväg. Nu har han lärt sig att inte rusa iväg. Det gick i ca 7 min/km och bitvis fick jag gå. Det blev 2,3 km med snittpuls 130bpm. Vi tävlar inte sa han under rundan, men när vi kom in på gatan tassade han lite före och med tio meters lucka och tio meter hem satte han in rycket. Barn är för roliga. Sen sprang jag 4 km till i cirka 5:30 min/km och puls under 150. Den lätta smärtan i skenbenet kom och gick under rundan. Vad det än är så är det långdraget.