När jag skulle ut och springa min runda idag fick jag sällskap av min son. Han ska fylla 9 år nästa månad. Det här var andra gången han ville följa med mig. Sist var för två år sedan. Den gången kutade han iväg som en komet, blev trött efter 50 meter, gick 100 meter och kom sen i full fart igen. Så höll han på i en kilometer. Sen tog vi paus innan samma visa upprepades på vägen hem. Efter det galna intervallpasset har han inte velat springa. Så det var spännande att se hur det skulle gå idag. Idag var han mycket lugnare. Han snackade visserligen oupphörligt hela tiden och skuttade ibland runt på vägen över pölar och annat, men han höll en stillsam jämn fart. Vi joggade ner till hans farfar. Det är precis en kilometer och gick på 6:40. Sen blev det lite saft och ett par pepparkakor innan vi joggade tillbaka. Det var en lugn och trevlig stund och han var på glatt humör. Kanske får han lust att följa med snart igen.

När jag lämnade av sonen hemma så tog jag mig mina hörlurar och sprang en lite längre runda. Det blev fyra kilometer. Första två kilometerna var snömoddiga och gick på 5 min/km. Pulsen var som vanligt 150 bpm på första och steg sen till 160 bpm på den andra. Sprang tredje på 4:54 och pulsen steg i till 169, men jag kände mig ändå pigg så jag ökade. Sprang fjärde på hälften modd och hälften isfri väg på 4:39 och snittpuls 172. Hade pulsen uppe i 177 när jag stannade, men den den gick hastigt ner och det känns faktiskt lite som att formen tagit ett snäpp upp. Nu ska jag vara disciplinerad och inte öka träningsmängden för drastiskt. I helgen får det bli ett långpass i lågpuls.