När jag summerade 2011 så ingick löpningen som en del av summeringen av mitt tennisår. Löpningen utgjorde då bara ett nödvändigt komplement. 2012 blev året då det vände. I takt med att löpningen gick bättre och blev trevligare blev tennisspelandet mindre intressant. Det började kännas allt mer konstigt att merparten av min gamla tennisblogg handlade om löpning. Den 23 september fattade jag beslutet att starta en ny blogg för löpning. Det markerade tydligt vändpunkten och sedan dess har det blivit mer och mer löpning och allt mindre tennis för min del.
Under året har jag loggat alla mina pass med iPhone-appen Runmeter. Bortsett från enstaka tillfällen har jag även loggat pulsen med mitt pulsband. Det har givit mig en bättre insikt i min dagsform och kopplat hur jag upplever min ansträngning till den faktiska prestationen. Att ingå i betatestgänget för appen Runmeter har givit mer än jag hoppats på och flera av de funktionerna som jag önskat att få se har blivit verklighet. Mest stolt är jag över att bidragit till att man numera kan skapa sina egna vyer och få större och mer lättlästa siffror på displayen. En fantastiskt bra app som betytt mycket för min löpning.
Löpningen har gått i flera faser. Årets fem första månader var utvecklingen lugn och jämn. I slutet på maj låg jag stabilt på ett tempo runt 4:45 min/km. Juni inleddes med en liten allergichock. När jag kom över den så gick det bättre igen och i juli fick jag i skallen att jag skulle känna på elitens fart. Så jag gjorde experimentet att ställa in Runmeter på 3 min/km och testa om det var möjligt. Runmeter klarade inte av att mäta tempot på sprintsträckor och jag orkade inte hålla 3 min/km mer än ett par hundra meter. Gav respekt och ödmjukhet. Augusti och september präglades av småbekymmer med vader och benhinnor. Utvecklingsmässigt stod jag still. I oktober lossnade det rejält. Den sjätte oktober satte jag distansrekord med 22,7 km och den fjortonde lyckades jag logga ett tempo nära 3 min/km. Prestationen var dock mer än vad vänsterfoten höll för och följdes av åtta veckors rehabilitering. Den sista pusselbiten för att rehabilitera foten visade sig vara den gamla klassiska balansbrädan. Först i julhelgen kände jag att foten höll igen och året kunde avslutas med en rejäl grisrunda runt sjön på nyårsafton.
Tiderna
- 10 km – 47:51
- 4 km – 18:19
- 400 m – 1:18
Sträckorna
- Totalt 660 kilometers löpning
- 124 löprundor på vanligt underlag
- 14 rundor på is och snö
- Längsta distans – 22,7 km
Upplevelserna
Årets starkaste upplevelser kom i mörkret. Först den otrevliga upplevelsen med okända människor som försökte stoppa mig i skogen. Senare ett spännande pass i skogen när jag fick treva mig fram med fötterna och avslutningsvis den hårda kampen mot väder och underlag på nyårsafton.
Lärdomarna
- Inte få hybris och gå över gränsen till vad kroppen tål så man riskerar många veckors uppehåll
- Att försöka träna upp lite allroundstyrka i fötter och andra delar av kroppen för att förebygga eventuella skador.
Prylarna
Under året har jag kompletterat med lite kläder och prylar för att underlätta löpningen. Bästa förvärven har varit Gore Mythos tights som fungerar bra även vid några minusgrader och inte är alls lika tjocka och stela som mina gamla vintertajts. Min billiga pannlampa från Ebay som gjorde det möjligt med några pass i mörket. Den funkar, men lite mer spridning på ljuset vore inte fel. Sportlurarna från Sennheiser som stannat kvar i öronen och spelat musik under passen får också godkänt även om bågen numera krockar med bandet till pannlampan. Sämst har varit spikesen i mina New Balance XCS som nöttes ner till hälften av 4 km löpning på isig asfalt.
Tankar inför 2012
Det känns inte konstruktivt att sätta upp specifika mål. Det brukar leda till skador, stress och problem. Så jag kommer att fortsätta med min löpning som en privat aktivitet och låta lusten och glädjen styra. Kanske händer det en dag när allt stämmer att jag sätter iväg och springer tre, fyra eller fem mil i ett svep. Eller så gör jag ett nytt försök att springa en kilometer under 3 minuter. Eller så gör jag ett försök att bryta 40-minutersvallen på milrundan. Eller så händer det något annat. Vet inte alls vad det blir. Låter säkert flummigt, men det passar mig bäst att gå på känn.
Kommentera