Idag fick jag sällskap av hustrun på joggingturen första tre kilometrarna, sen vände hon hem. Efter ett par kilometer till fick jag sällskap av en liten djävul bakom örat som viskade att jag inte var trött och skulle höjja tempot eller ta en mil till, men jag lyssnade inte på honom idag. Jag nynnande lite på Little Boots låt Remedy istället och avslutade rundan pigg och fräsh när GPSen visade på 6 km och 33 minuter. Jag får känna mig nöjd med att jag kan motionera alls. Läkarvetenskapen dömde ju ut mitt högerknä och båda hälarna som kroniska skador 1999 och fick mig att lägga ner vollebollen och innebandyn. Vilken tur att jag började bolla lite tennis med ett par kollegor 2008. Och dubbeltur att jag hittade mina Vibram Fivefingers så jag kan jogga runt lite också. Men jag måste nog åka och köpa löpartajts i eftermiddag innan vinterkylan sätter in.