naturligasteg

Steg för steg, krona för krona, en löpares kamp mot cancer

Altra Vanish-R, känsla = stark, nytt pb, PB, träningsdagbok, Uncategorized

Så nöjd med dagens runda – i fem sekunder typ

Förr brukade jag tävla med allt möjligt när jag var ute och sprang. Mest tävlade jag mot mina egna tider, men ibland också med andra löpare och trafikanter som dök upp på vägen. Men efter tumören har jag inte tänkt så, förrän idag.

Vaderna var lite tunga efter långrundan häromdagen så det kunde passa att jogga lite vid sidan av frun och yngste sonen som skulle cykla till affären. Det blev ett par tempomässigt ojämna kilometer som varierade i tempo mellan 7:00 och 3:40 min/km. Efter knappt 3 km gick de in i affären och jag fortsatte själv.

När jag passerade Willysrondellen såg jag upp mot vattentornet och konstaterade att det verkade vara uppförsbacke hela vägen dit. Undrar hur lång det kan vara? Det måste jag undersöka, tänkte jag. När jag ställt in mig på att kämpa uppför hoppade den gamle tävlingsdemonen in i handlingen. “Kom igen nu kör vi. Det är en ny runda. Klart vi ska maxa och sätta ett bra PB här”, va den lille demonen.

Gissade på att det skulle vara ungefär två kilometer upp till toppen och ville inte gå in i väggen så jag ställde in mig på femminutersfart. Det kändes stabilt. Svagt motlut och ett par korsningar över bilvägen. Jag höll mig disciplinerat i fem fart. Efter en kilometer blev backen brantare. Jag beredde mig på att det skulle ta emot, men det kändes inte så farligt och eftersom jag kunde se toppen på backen ökade jag istället. Det kändes också bra så jag ökade ännu mer mitt i backen. Det blev tungt så klart, men inte ohanterligt så jag ökade ännu mer. I slutet på den brantaste stigningen sprang jag så fort jag bara kunde i motlutet. När jag kom till toppen var jag riktigt trött, men bet ihop och höll farten mot till nästa rondell så kändes som ett bra riktmärke.

Nu när jag tittar på loggarna ser jag att jag var nere mot 4:20 som snabbast och att det var i en allra brantaste delen. Jag hade nog för mycket respekt för backen och skulle tryckt på tidigare. Men eftersom det är en ny sträcka blev det så klart nytt PB. 2300 meter, men en stigning på 36 höjdmeter gick på 11:24. I den här sträckan ingår också ett Stravasegment för den brantaste delen. Sprang den sträckan första gången för fyra dagar sedan. Sprang de 900 meterna uppför på 4:18 och krossade min gamla tid med 28 sekunder. Var riktigt nöjd med det tills jag såg att någon annan också sprungit sträckan på 3:22. Wow, det var starkt jobbat. Uppenbarligen en riktig elitlöpare. Fånigt, löjligt och dumt, men känslor är inte logiska. Glädjen mattades till en känsla av “jaha” över att ligga som tvåa på min sträcka.

Men sett med förnuftig logik är jag så klart nöjd med dagens runda. Knapp 8 km med den brantaste backen jag har där sista 6 km gick i fart under 5 min/km i snitt och en avslutning under 4. Det var roligt att springa lite fortare så nu funderar jag på att skippa kameran på Viktorialoppet och bara springa. Sprang low tech idag utan mobil så dagens bild är egentligen från igår, men det är lika gråmulet idag och 11 grader.

    Löpningen i siffror

  • Distans: 7710 m
  • Löptid: 00:39:51 tim/min/sek
  • Hastighet: 11.61 km/timme
  • Tempo: 05:10 min/km
  • puls: 157 slag/min
             är 82% av maxpuls och 74% av HRR
  • Stegfrekvens: 174 steg/min

Kommentera

Tema av Anders Norén