naturligasteg

Steg för steg, krona för krona, en löpares kamp mot cancer

Bokhultet, bokskogen, Kalahöjden 980m, Kalahöjdenskogen, känsla = normal, Minimalistisk löpning, New Balance Minimus Trail, sommar, träningsdagbok

Lita inte på teknikens under

Felmätt i Mysports

Enligt prognosen i veckan skulle den här helgen bli halvbra väder. Så jag planerade in att mecka med båten, klippa gräset och springa en runda. Det visade sig att det blev kanonväder, men det går ju att springa då också. Så på med vätskeryggan, keps och hela sommarkitet. Dagens till ära bytte jag också skor till mina Minimus trail som sällan används.

Gav mig iväg i normalfart utan någon speciell plan. Suget efter en rejäl långrunda väcktes när vi handlade med familjen tidigare på dagen och passerade en passage på maratonstäckan där kännt mig stark ett par gånger. Såna minnen ska man vårda. Men med racklig dagsform var det ytterst tveksamt om jag skulle orka bort dit och tillbaka för det blir nära en halvmara totalt. Nåja vi får väl se hur det känns när jag närmar mig vägvalet i bokhultet tänkte jag och sprang på i takt till Kebu Perplexagon(totalt okänd för de flesta, men om man har någon sympati för Jean Michel Jarre bör man lyssna in Kebu på Spotify).

När jag kom in i bokhultet efter tre kilometer kändes det helt ok idag. Humöret dök dock lite när jag såg alla äckliga fåror i geggan som mountainbikefolket ställt till med. och fick byta stigval. Mountainbike borde enligt min mening vara förbjudet på naturstigar i naturreservat. Kände mig normalpigg när jag kom till vägvalet vid fyra kilometer drygt. Skulle jag slå till med en långrunda, eller? Njae, det vore väl dumt efter en rätt dålig fyra tidigare i veckan. Ett varv runt kalahöjden och hem får bli lagom.

Så blev det. Ett varv runt Kalahöjden avverkades. Kände lite halvjobbigt uppför, men i utförslöpan på slutet fick jag in flytet och kunde inte låta bli att ta ett varv till (980meter). Härligt lagomvarv i trädens skugga också. Kände mig helt ok efter det varvet också, men utmanade inte ödet och vände hem.

De fyra kilometerna hem kändes helt normal också i typ dryg femfart. Kom hem och kopplade in Tomtomen till datorn för att kolla splittiderna. 5:08, 5:33, 5:50 (så sakta), 6:00(ok det var ju lite kringelkrokar i skogen), 6:02, 5:49, 5:42, 5:42, 3.19 (Va? Så snabbt sprang jag max nån hundring i nedförsbacke idag), 2:56 (WTF! Uppenbart att GPS flippat ut!). Tiderna var ju helt utflippade, synd. Då går det inte att lita på klockan. Eftersom jag även tankar över datat från klockan till Strava för att kunna synca över till jogg.se så kollade jag om det var lika bananas där. Nej, det var det inte. Strava låg på mycket rimligare, med ett par tider runt 6 inne i Kalahöjden och en avslutning på 4:39. Det kan jag tro på.Förklaringen låg i att TomTom Mysports på något sätt fumlat till det och lagt på 800 meter extra längd någonstans.Så 10an blev nästan 11 km. Lita alltså inte på Mysports!

Här kommer ett par dumpar från resultaten.

 

    Löpningen i siffror

  • Distans: 10750 m
  • Löptid: 00:55:32 tim/min/sek
  • Hastighet: 11.61 km/timme
  • Tempo: 05:09 min/km
  • puls: 161 slag/min
             är 84% av maxpuls och 77% av HRR
  • Förbränning: 740 cal
  • Stegfrekvens: 173 steg/min

Kommentera

Tema av Anders Norén