naturligasteg

Steg för steg, krona för krona, en löpares kamp mot cancer

Bokhultet, bruten tå, tåskada, träningsdagbok

Vaden höll, men…

Den här lilla roten var min nemesis idag.

Det verkade som att bristningen i vaden gått över så jag cyklade iväg för att prova en stilla jogg i bokskogen. Joggade iväg bland träden i sjuminutersfart. Kändes helt normalt så jag ökade så sakta och efter en dryg kilometer var jag uppe i min normala 5:30fart.

Sprang kors och tvärs i bokskogen och allt kändes riktigt prima. Kollade inte farten i appen någon gång utan sprang helt på känsla. Nu i efterhand konstaterar jag att jag pendlade mellan 4:07 och 5:40 min/km. Efter fyra kilometer och längst bort i skogen bestämde jag mig för att jag inte pressa vaden för mycket och vände tillbaka.

Ser det farligt ut här?

Ser det farligt ut här?

Efter en kilometer och halvvägs mot där jag ställt cykeln tippade jag glatt över rötterna i bokskogen. Klev över en rot höjde blicken mot nästa när det sköt in en skärp smärta i vänsterfoten. Jag snavade till och snubblade fram ett par steg. Tårna kändes möra och helt i kors i vänsterfoten. Jag tittade ner och foten såg helt mosad ut. Var rädd att jag brutit alla tår utom stortån i vänsterfot, men konstaterade att det inte var så illa. Jag hade sparkat i så hårt att de tre mellantårna hoppat ur sina fack i mina Fivefingers och åkt in i samma. Lyckades med viss smärta backa ur tårna och få dem rätt i sina fack igen.

Den här lilla roten var min nemesis idag.

Den här lilla roten var min nemesis idag.

Sen haltade jag genom skogen till cykeln och cyklade hem. Nu känns det lite bättre, men tån närmast lilltån ömmar och har svällt upp lite. Rejält stukad eller sprucken skulle jag gissa. Så nu sprack planen om löpning varje dag för andra gången i rad på grund av en ny skada. Är jag Sveriges sköraste eller klumpigaste motionär?

2 Kommentarer

  1. Jag tror inte du är klumpigare än mig. 😉
    Däremot har du otur! Aj aj!

Kommentera

Tema av Anders Norén